När överkänsliga kvinnor möter underkänsliga män

Mörkret sänker sig över prästgården men här inne är det varmt ombonat och tryggt. Skönt att få vara på landet ett par dagar, andas klar luft och umgås med familjen. Fick en stark längtan att skriva av mig lite, mina tankar och funderingar i ett ämne som jag velat göra ett tag, om mötet mellan personer med olika känslostyrningar.

När den stabila logikern möter den ambivalenta känslostormen är det som uppgjort för missförstånd. Kommunikationen hos dessa två fungerar helt olika och därför upprepar sig ofta samma diskussioner och gräl gång på gång. Genom åren har jag ofta funderat och grubblat på hur det kan komma sig att jag ofta möter män som jag uppfattar som känslokalla. Det är som att de kan bestämma sig för en känsla och stanna i den. Detta har skapat stor frustration hos mig. Ibland har det skapat ilska och en känsla av ensamhet i mina relationer. Hos mig finns ingen rädsla för att våga uttrycka mig verbalt. Om jag tycker om någon så visar jag det gärna det med omtanke och ord. Det kan ha med min uppväxt att göra att vi tidigt blev uppfostrade med att våga visa känslor och att det är viktigt att göra det.

Att ständigt vandra omkring med en rustning att inte släppa in andra människor måste vara väldigt jobbigt. Men också något som vi överkänsliga bör ha respekt för, ibland är det svårt för människor som inte är vana att visa känslor att våga göra det. Allt är inte så enkelt, kanske känner man saker ibland som faktiskt bara är en känsla. Vi har alla olika sätt att förhålla sig till våra känslor och det finns inga rätt eller fel. Att generalisera och tala om män och kvinnor i grupp som att alla vore lika kan vara känsligt och jag vill därför påpeka att detta är utifrån mina erfarenheter.

Jag tillhör den överkänsliga gruppen de som ständigt har sina känslospröt utanför kroppen och som känner in omgivning i nya och gamla möten. Jag samlar in alla intryck omkring mig och är ofta rädd för att bli bortstöt oälskad och inte lyssnad på. Ofta är detta inget jag pratar så mycket om och många uppfattar mig nog som motsatsen lugn, trygg och inte alls särskilt känslig. Det är oftast i mina kärleksrelationer där det ger sig starkare utryck. Ibland kan det vara svårt att förstå varför man känner så mycket, varför man ständigt tar in allt.

Vi bär alla på olika klädnader eller skal av erfarenheter som gör oss till dem vi är idag. Men längst innanför alla klädnader finns den omålade själen, den som från början var hel oskadad och omålad. Men som med åren har målats och täckts av klädnader i form av händelser och erfarenheter som till sist skapar vår helhet, de vi är idag. Om vi alla funderar på detta och har det i bakhuvudet i mötet med varandra så blir kanske allt mindre komplicerat. Alla reagerar och känner olika saker i samma situationer just pga de skal vi bär. Om vi tillsammans bestämmer oss för att lära känna alla grupper vare sig de är underkänsliga eller överkänsliga och visar varandra respekt i detta. Så kan vi långsamt bygga ett starkare samhälle och tryggare och mer stabila relationer.

Vi har länge levt i ett samhälle som är präglat utifrån att männen ska vara starka, trygga och definitivt inte för känslosamma. En värld där många män håller på att explodera inifrån för att de längtar efter att bara få vara, få visa utåt att de känner saker. Ämnet är väldigt viktigt att diskutera och jag är säker på att ju mer vi vågar prata om det desto lättare kommer många missförstånd att slippa ske, färre separationer och mer kärlek.

Vi borde lägga ner tid på att lära känna dessa två sidor på en djupare nivå.

Hur fungerar en överkänslig person?  Samt motsatsen som det sällan pratas om, hur fungerar en underkänslig person? För visst finns det två olika sidor i detta i olika skiftningar naturligtvis. Mötet mellan två personer som fungerar helt olika kan snabbare utvecklas och bli tryggare i samtal med varandra.

Vi får inte glömma hur oändligt mycket kärlek och värme det finns oss människor emellan. En gemensam längtan efter starka möten där vi får känna oss trygga och älskade.

Ha nu en underbar helg och ta hand om varandra <3 

 

Idag har vi varit ute i den underbara naturen och cyklat. Älskar Delsbo i höstskrud spegelblanka vatten och vackra omgivningar.

image-8 image-7

 

Please follow and like us:
error

1 kommentar

  1. Marina
    ·

    Hej Greta,

    Detta är första gången jag följer med i någons blogg o första gången jag skriver en kommentar. Jag har läst alla dina artiklar denna natten o alla var lika kloka o insiktsfulla så därför vill jag tacka dig. Den artikeln som jag mest föll för var om överkänsliga kvinnor som möter underkänsliga män. Kände igen mig direkt o din beskrivning var verkligen träffsäker o satte ord på min sista vackra men korta passion.

    Jag valde också att avsluta relationen just av den anledningen att mannen inte kan o förmår visa mer känslor. Kände även igen mig i din frustration när du var tillsammans med Pär . Att resurser går före relationer är något jag tycker mig se att många män instämmer i. Skrämmande…Men förklaringen är nog den du var inne på att mannen har svårt att släppa in kvinnan o i detta rädslan att förlora henne….men kärleken har ju inga garantier o man är ju inte vaccinerad mot smärtan bara för att man stänger sitt hjärta ….måste vara det det vackraste som finns att våga älska någon fullt ut. Var finns en sådan modig man tro?

    Filmen ” eat, pray and love” med Julia Roberts tycker jag är en fin o klok gåva till oss kvinnor som väntar på den stora kärleken….den beskriver den inre resan som ofta måste göras innan kärleken kan korsa vår väg . Samma budskap finns i boken ; ” spirit Junkie”
    Som jag tror kommer bli den moderna kvinnas kärleksbibel…

    Är själv en skönhet precis som du och vill finna den livslånga kärleken men hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat ana att det skulle vara såhär tufft..har snart varit singelmamma i fem år.. O innan jag mötte barnens pappa var jag singel ännu längre …..naturen, mina barn, mitt jobb o ett bra boende är räddningen för mig men framförallt min tro på det goda i livet o att det finns någon för alla.

    Tack för allt fint du delar med dig o för att du vågar bjuda på dig själv.

    Kram
    Marina

    Svara

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.