Skummet lägger sig som ett fluffigt moln kring min kropp, där jag sitter nerkrupen i det varma badkaret. Ljusen glimrar på handfatet och John Mayers låt ”Waiting on the world to change” spelas i högtalarna. En låttitel i tiden.
Just nu har jag det sådär oförskämt bra. Men trots det är mitt inre upp och nedvänt ett svagt illamående en ängslan och hela jag fylls av en obeskrivlig längtan. En längtan efter en värld utan oro ondska och mörker. Känslan är svår att bli av med, en besvikelse på världens mörker och en oro för framtiden. Vart är allt påväg? Det tar aldrig slut hemskheter efter hemskheter klarar allvarligt talat inte av att titta på nyheterna mera just nu blir för mycket.
Fredagens fruktansvärda attentat i Paris fick min tillvaro att rasa. När ska detta ta slut var det som händer. Hur kan människan vara så genomtänkt ond. Unga killar som förvandlas till ondskan personifierad. Oskyldiga människors liv slås på nolltid ut, familjer splittras. En fasa som ingen kan föreställa sig och trots det händer det världen över gång på gång.
Men det som får min ängslan att försvinna mitt i allt detta mörker är vetskapen om att det också finns något annat. Något som är mycket viktigare att försöka komma ihåg. HOPPETS LÅGA!
När jag var ute på stan i lördags, dagen efter attentaten. Blev närvaron av denna låga stark. Människor tittade på varandra med andra ögon. Blickar möttes leenden människor emellan. Det var som att staden som annars kan kännas en aning tom, kall och ytlig denna dag hade fyllts av något annat. En gemenskap ett band mellan oss medmänniskor som kändes i luften. Tragedier för ofta människor närmare varandra. Tillsammans blir kraften enorm och kärleken oändligt stark.
Det för mig är hoppets låga som lyser upp i mörkret.
Ta hand om varandra krama och trösta. Gör det där lilla extra som får lågan att plötsligt slå ut i brand. Hoppets eld som med sin kraft kan förvandla världen i rätt riktning. Gemenskap, kärlek och tron på det goda är mycket större än terrorns makt. <3
Avslutar med en bild från i lördags på mig och min bättre hälft, lite lika på något vis 😉
