oktober 9, 2024

Otacksamhet för sin partner och sina barn

Jag vägrar tycka synd om dig för att du har en partner och barn som älskar dig och som du älskar. Att du har en familj, den finaste gåvan man kan få. Däremot har jag förståelse för att det kan vara mycket ibland.  Lika väl vill jag inte att du ska tycka synd om mig som singel. Däremot önskar jag en likvärdig förståelse för min situation som singel. För  min längtan efter en partner och barn. Det är ingen tävlan om vem som har det enklaste livet. För det enkla kan ibland också vara det svåra. Vi är alla i olika livssituationer och vi bör se, lyssna och försöka förstå varandra.  Annars finns stor risk att vi sårar.

Kaneldoften från det nybryggda kaffet tillsammans med saffransdoften från munken jag köpt får mig att må bra. Glimrande levande ljus istället för elektriska lampor gör så att julstämningen infinner sig tidigare än vanligt. Trots att landskapet utanför som igår var som en vit marängbakelse nu till besvikelse är grått och regnigt. Kommer förhoppningsvis snöänglarna att falla snart igen och få stadens novembergråhet att försvinna helt, vilket också kan få ljuset att återvända en aning. Under tiden gäller det att göra det så mysigt som möjligt inomhus. Nästan varje gång jag skriver här nu så håller jag på att explodera av alla känslor tankar och saker som har hänt under veckorna. Så det är viktigt att sortera huvudet och välja en sak att fokusera på att skriva om så att det inte blir så rörigt. Skrivandet är min trygghet mitt endorfin piller för det är här eller i mina boktexter jag skriver som jag kan finna energi och återhämtning. Orden säger mycket, genom dem kan jag eller ni formulera och dela saker med andra som berör engagerar och är viktigt. För alltid kan vi nå någon. Vi kan känna igen oss i varandra finna tröst hopp eller bara bygga en diskussion kring ämnen som vi alla någon gång funderar över mer eller mindre. Att jag valt att skriva om just relationer är därför att VI, du och jag och alla vi känner berörs av just relationer. På det ena eller andra viset men det är ett ämne som aldrig tar slut.

Idag vill jag tala om tacksamhet och förståelse för de människor vi har omkring oss samt för oss själva i den livssituation vi lever i just nu. För ett par dagar sedan fick jag följande fråga av en kvinna jag knappt känner i ett privat sammanhang.

”Greta, hur lever du, har du barn och man eller bor du ensam och är singel?” Jag svarade

”Just nu bor jag med min tvillingsyster och hennes fyraåriga son. Men flyttar inom kort till ett eget boende. Jag är singel”

Hon tittade ett bra tag på mig sken upp och sa med en lättad röst.

”Jag visste det, du har det så mycket bättre och lättare än de flesta andra. Det är därför du har tid att göra dig fin på dagarna. Jag önskar så att jag kunde få leva som dig det var en så rolig tid. Allt förändras när man får barn och har en man”

Hennes kommentar fick mig att bli väldigt paff. Jag frågade då tillbaka.

”Varför vill du leva som singel utan barn, är inte det den största gåvan du kan få? Har du det jobbigt i din relation, är det därför”

Hon tittade på mig allvarligt och svarade

”Nej vi har en bra relation jag och min man. Men jag hinner aldrig göra mig i ordning eller få tid över till sådant som du har”

Här blev jag för en stund stum och fundersam. Men sedan kunde jag inte hålla mig från att säga vad jag tänkte.

”Vad vet du om min livssituation? Min stora dröm är att få egna barn. Att ha någon som älskar mig som jag kan älska tillbaka. Att ha en familj, det längtar jag efter dagligen. Du bildar dig en uppfattning av mig på någon sekund. Utan att ha en tanke och aning om hur min situation är. Jag blir ledsen av det. När du säger så där känns det som att du önskar bort din man och dina barn.”

Kvinnan ryckte bara på axlarna och sa

”Ok, men du har det ändå så mycket enklare än vad jag har det. Hade velat ha det så”

Jag tror inte att kvinnan menade något illa för jag vet att vi alla lever i våra bubblor. Men jag tog illa vid mig att hon tror att livet ska vara så enkelt bara för att man är singel utan barn. Möter detta ofta som singel. Vi borde kunna ha mer förståelse för andras livssituationer.

Under mitt möte med kvinnan försökte jag faktiskt förstå henne och ni får höra bara en viss del av dialogen. Jag trodde att det kanske var problem i äktenskapet eller annat som fick henne att uttrycka sig så starkt. Men när det visade sig att hon levde i ett lyckligt äktenskap så blev jag paff över att hon inte kunde förstå hur bra hon hade det.

Det viktigaste är att stanna upp och vara tacksam för det man har inte hela tiden tycka synd om sig själv och önska bort de dyrbara gåvorna man får i livet som en partner och barn. Oftast ser vi aldrig det vi har framför ögonen utan vi strävar efter det vi inte har. Samma sak gäller naturligtvis mig som lever som singel jag måste såklart ta vara på tiden jag har där livet kanske är en aning friare. Där jag inte behöver anpassa mig efter en partner och barn och uppskatta det. Men det som gör mig ledsen är att jag tycker att det är vanligt bland de som lever i relationer och har barn att de inte kan se till min situation. Och jag har hört liknande historier från mina singelvänner. Så många kvällar jag känner mig ensam. Så många fester jag går hem från eller middagar med vänner som har barn och partner och gråter när jag kommer hem för jag längtar så mycket efter just det. Att ha min egen lilla familj. Så när jag blir bemött med oförståelse så tar jag illa vid mig. Under de senaste 7 månaderna när jag bott med min tvillingsyster och hennes fyraåriga son så har jag verkligen fått se på nära håll hur mycket jobb det är att ha barn. Hur man behöver anpassa sig och också hur lite tid det finns ibland för att göra egna saker. Så tro mig jag har förståelse. Men jag ser också hur underbart det är att se en liten växa upp. Hur lätt det är att vara i nuet bland barn som alltid är det. Hur värdefullt och underbart det är när en liten kommer springande och kastar sig om halsen på en. Hur hjärtat växer och hur otroligt meningsfullt allt känns. Det tror jag är viktigt att påminna sig om när man önskar bort det för att få vara singel igen utan barn.

Livet handlar inte om att tävla om att leva på enklast vis däremot så handlar livet mycket om relationer och de ska vi ta vara på. Se till varandra och ha förståelse. Jag vill visa förståelse för dem som har barn och för deras strävan med att få vila och kunna få tid över till sig själva. De som har barn och partner ska försöka ha förståelse för min situation och för andra singlar för de har också varit här en gång. Vi måste sluta tycka synd om oss själva för livet ser olika ut för oss alla. Tiden förändras och nya skiftningar sker. Det är inte fel att längta. Att drömma att önska. Och på något vis är det ju vackert att alla inte lever på exakt samma sätt. Att var och en av oss är i olika livssituationer. För här kan vi inspirera varandra, utveckla och ha nya saker att tala om. Låt oss inte glömma detta i mötet med nya bekantskaper och i dialoger med vänner och bekanta.

Sist jag skrev här i bloggen skulle jag detoxa sociala medier och vet ni vad det var det bästa beslutet jag tagit på länge. Så skönt att få återhämta sig och lära sig koppla ifrån. Kommer ta med mig det och har infört mobil förbud vissa tider på dagarna för att vara mer i nuet. Om en vecka flyttar jag till mitt egna boende. Så kul att få inreda och göra ordning i hemmet. Känns också bra att flytta tillbaka till Kungsholmen gillar området. I veckan skrev jag på ett nytt avtal för ett uppdrag under nästa år som känns otroligt spännande. Är pirrig och tacksam för att allt nu faller på plats. Det enda som saknas är en stilig karl att bli kär i 😉 Men vem vet vi kanske springer på varandra när jag minst anar.

Vill avsluta med att återigen be om ursäkt för att jag inte alltid hinner svara er följare när ni hör av er med fina sms, mail eller meddelande. Har ständiga skuldkänslor för detta. Försöker så gott jag kan ibland hinner jag ibland inte. Men ni ska veta att jag alltid läser och blir så glad för era värmande och fin ord. Kan få mig att le i flera dagar menar det. Ni är bäst och inte bortglömda. <3<3<3

Nu ska jag äta middag och börja packa ihop alla mina saker.

Stor Kram på er alla <3

Saknar Delsbo så mycket! Märkligt att inte fira jul där i år. Så vackert i vinterskrud.
Älskar att jobba vid detta cafefönster så vacker utsikt.
I förra veckan besökte vi Nordiska museet för att gå på utställningen Mitt 50-tal underbart att se alla vackra kläder. På bilden till vänster. Mamma, Ida, Syster Linnea, Emelie och Kerstin.
Vackra Ida <3
Något stela men nöjda 🙂
Älskar att det snart är juletid så att man får använda glittriga tights. Här dressad för utgång förra helgen.
Det här var bara två veckor sedan denna bild togs. Ser ut som sommar går fort med årstiderna.
Please follow and like us:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.