april 19, 2024

Förlorar vi samtalets gåva förlorar vi också varandra

Världen förändras och enormt mycket har skett bara de senaste tio åren. Mycket pga. av vår digitalisering. Vi glider ifrån varandra, ger varandra mindre tid, lyssnar mindre samtalar mindre. Vad är det som håller på att ske? Vi måste lyfta blicken och inse att det inte är hållbart. Förlorar vi samtalets gåva förlorar vi också varandra. Jag tror på hållbara relationer och det får vi endast genom att lägga fokus på relationens grundpelare kommunikation det är vägen till närhet.

Den långa kamelhårsfärgade kappan blåser i den något kyliga vinden. Solen som för en stund tittar fram lyser upp havet av färgsprakande höstträd. Det går lätt att andas idag. Andningen som en tid varit uppe i halsgropen letar sig nu hela vägen ner i magen och får den att för en stund se ut som en liten kanonkula. Kroppen känns fri och levande. Känner värmen från hans snälla hand omsluta min hand med de nymålade röda höstnaglarna. Trots att jag fryser lite så fylls jag av en härlig värme. En värme som sprider sig genom kroppen. Känner mig närvarande i stunden, tacksam för att just han går där vid min sida med sitt leende och sitt mod att våga lära känna mig. Sitt mod att våga visa att han bryr sig att han är intresserad av alla mina delar i livet. De roliga och de mindre roliga. De allvarsamma och det lättsamma. Hans mod att uppvakta mig med rara gester dagligen och hans sätt att låta mig vara just mig. Det är läskigt att komma nära en annan människa särskilt när man blivit sårad och när rustningen är där trots att man inte vill det. Då är det fint att möta någon som accepterar det. Någon som man kan prata med och berätta sina tankar och rädslor.

Jag har varit otroligt försiktig med att prata om dem jag dejtat här sedan min offentliga relation tog slut därför att det blev för påfrestande att låta andra lägga sig i min relation. Det gjorde mig kallare och försiktigare mindre privat. Men jag vill kunna vara privat för er på ett sunt sätt där inte personen i fråga hängs ut, utan där det får ta sin tid innan jag visar vem han är. När vi lärt känna varandra och när vi känner oss trygga med varandra kan ni få se honom också. Det är också anledningen till att han får heta just han eller Cykelmannen i min blogg och i sociala medier 🙂

Idag blir det ett längre inlägg än vanligt då jag tycker att ämnen är extra viktigt. Jag vill jag prata med er om kommunikation mellan två personer vare sig det är i dejting fasen eller om det är med någon man levt ihop med i en relation under många år. Världen förändras och enormt mycket har skett bara de senaste tio åren. Mycket pga. av vår digitalisering. Vi glider ifrån varandra, ger varandra mindre tid, lyssnar mindre samtalar mindre. Trots att studier nyligen gjorda visar på att vår tids största längtan är att komma varandra närmare. Vad är det som håller på att ske? Vi måste lyfta blicken och inse att det inte är hållbart att sluta tala. Förlorar vi samtalets gåva förlorar vi också varandra. De viktigaste vi har, en dag kanske när det är försent inser vi allvaret i detta.

Vi är alla olika och vi kommunicerar olika. Vi formas redan som små och tar efter hur våra föräldrar kommunicerat med varandra och med oss. Jag är uppvuxen med att ständigt prata, vi hade ingen tv som små utan ägnade större delen av vår barndom med att umgås, leka och prata i timmar om allt. Självklart har detta format mig till att bli en social person som vill prata och som vill ställa frågor, som är envis och tankfull och som vill veta varför saker och ting sker. Är någon jag känner arg vill jag veta varför, verkar min partner vara frånvarande vill jag veta varför, är någon i min omgivning ledsen vill jag veta varför. Känner jag något oroar jag mig för något så exploderar jag om det inte går att prata. Har fått lära mig genom åren att försöka ta det lite lugnt ibland med människor jag möter som är min motsatts. Har fått lära mig hur jag bemöter olika slags människor för att de ska våga prata ärligt och naket där själen får öppnas och där de kanske för första gången vågar prata. Det jag försöker säga är att det går att lära sig att öppna upp sig och våga prata. Våga visa sig inifrån och ut. Vi är alla skapta till något fantastiskt och vi är aldrig ensamma trots att vi kanske väljer att bli det genom att inte släppa in någon nära. Genom att våga förändra och prata med varandra kan vi motverka vår tids antisociala epidemi. Förändra det hårda klimatet som blivit där människor trampar över varandras hjärtan trots att alla har samma längtan att få vara exakt den dom är. Okonstlade, ommålade och bli älskade för just det.

 

Den senaste tiden har jag tagit del av många människors sorgliga livshistorier där relationer har brutits upp på sätt som får mitt hjärta att värka. Där par som levt ihop under massa år plötsligt svikit varandra genom att den ena plötsligt bara lämnat utan att ha förvarnat något innan. Trots att hen funderat över att lämna under månader utan att en enda gång ta upp sina tankar. Relationer där par precis fått barn, där par precis flyttat ihop. Men där den ena partnern inte pratat, inte vågat tala om att något inte känns bra. När man lever ihop med någon måste man våga tala. Det går inte att låta tiden gå och tänka att jag gör det sedan. Det handlar om respekt för varandra, det handlar om att en relations grundpelare är just kommunikation, trots att det är svårt.

När man talar och är helt ärliga med varandra blir det lättare att ta sig igenom svåra tider även en separation. Smällen blir inte lika hård. Risken om man inte talar och allt blir försent är att hjärtat inte läker, att vi får ännu flera ensamma människor. Det blir lättare att gå vidare ifall man direkt när något känns fel tar upp det. Oftast är det rädslor som stoppar och rädslor kan övervinnas genom att testa öva på att prata. Din partner har valt dig från början av en anledning och i början pratar vi oftast väldigt mycket med varandra. Men när åren går glöms det bort. Att våga prata vare sig det handlar om något glatt eller något jobbigt brukar väldigt många gånger leda till något oväntat och bra. En djupare relation där partnerna kommer närmare varandra och bygger starkare band. Hur ska din partner veta vad du tänker och känner om du inte talar om det? Vi utvecklas ständigt och tillvaron omformar oss förändrar oss och i de faserna behöver vi berätta för vår partner vad som sker. Istället för att gå runt och vara besviken eller gå runt och fundera över saker i flera år utan att någonsin ställa frågan. Prata nu!! Gör det redan idag det finns oftast inte bättre tillfällen en andra att just prata. Skjut inte upp saker så att du behöver ångra det sedan. En tvåsamhet handlar om att ta hand om varandra och vi kan endast göra det om vi visar vilka vi är. Lika så måste vi alla öva på att lyssna höra vår partner försöka möta hen i sina tankar. Så att hen vågar prata igen och igen.

 

36 frågor – vägen till närhet

Ni har kanske hört talas om forskarparet Elaine och Arthur Aron som 1997 vid Stony Brokk-universitetet i New York som designade 36 frågor som skulle skapa närhet mellan två stycken främlingar. Experimentet byggde på iden att ömsesidig sårbarhet öppnar upp för intimitet. Detta visade sig stämma när de testade på ett antal försökspersoner som ej kände varandra innan. Det tog bara 45 min för dem att känna en djupare kontakt. Ett par gifte sig till och med efter några månader. Häromåret gjorde frågorna comback och blev en viral succé. Lyssnade i veckan på Kropp & själ i P1 där programmet just handlar om dessa frågor och nutidens längtan att få komma varandra nära. Dessa frågor handlar om allt från våra rädslor till drömmar och när vi grät senast. Gå in och lyssna och ta del av de 36 frågorna. Kanske kan du och din partner ta ett glas vin och svara på dessa frågor. Vem vet kanske kommer ni nära varandra igen. Eller ska du på dejt med en ny person testa att svara på frågorna. Det finns ju tydliga bevis på att det faktiskt fungerar;) Vi bär alla en längtan att få komma vandra nära på djupet inte på ytan. <3

Klicka på länken nedan ifall du vill lyssna på programmet och ta del av frågorna.

https://sverigesradio.se/avsnitt/1142727

Vill avsluta dagens inlägg med att visa bilder från min och cykelmannens underbara Frankrike resa för lite mer än en vecka sedan. Så spännande att få resa tillsammans för första gången. Det säger mycket om en person och vi lärde känna varandra bättre. Så mysig resa.

Färglade själen med ett besök i vackra Chamonix
Skulle kunna stanna här för alltid
En bergdröm <3
Harmoni
Vi bodde i den lilla fina staden Annecy
Utflykt upp i bergen

WOW!
Mont Blanc som bakgrundskuliss <3
Annecy <3
Dejtvy 😉

Tack för att ni orkade läsa såhär långt 🙂

Nu ska jag avsluta.

Har ni svårigheter med att kommunicera i er relation och vill ni ha stöd skriv till mig så

ska jag ge er tips. Det är ni värda <3

Puss & Kram

 

 

Please follow and like us:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.