Kliver in på café vurma i Hornstull. Det är ruggigt och kallt ute så skönt att få komma in i värmen. Tar av mig den klarröda stora sjalen och kliver fram till kassan. Beställer en varm kopp te och innan jag kryper upp i en av sofforna, där jag har överblick över hela caféet min favoritplats. Hör jag mig själv fråga expediten i kassan som också visar sig vara den kvinnliga ägaren.
”Har ni wi-fi ?” Hon ler mot mig och svarar.
”Nej vi har valt att inte ha det här. Vi vill att gästerna ska se varandra samtala och umgås. Inte sitta själva avskärmade med sin dator eller mobil. Människor är alldeles för ensamma i denna uppkopplade sociala medier tid”
Hör mig själv svara inte så artigt utan lite irriterat då jag behöver uppkopplingen för att jobba.
”Ok typiskt men då vet jag”
Går och sätter mig och känner hur stressen i mig kryper ut i fingrarna. Tusan, jag som skulle göra klart en presentation nu förlorar jag min planering. Lugnar mig efter en stund och upptäcker hur caféet blir en annan plats. En inbjudande varm och fin atmosfär. Människor samtalar och umgås. Min täckning på mobilen är så låg så den går inte att surfa på. Tappar återigen fokus
”Nej min fina kopp te den hade jag velat ha med i min story på Instagram”
Tänker jag men lägger åter ner telefonen. Går två sekunder och jag plockar upp mobilen igen. Måste svara på ett meddelande jag fått för en pitch jag gjort på messenger. Inser igen att det inte fungerar. Så irriterande, men samtidigt när jag sitter där känner jag hur lugnet och alla prestationskrav för en stund rinner av mig. Jag behöver inte göra annat än att bara vara. Känna lukten från de nybakade bullarna. Lyssna på texten från den fina melodin som skrålar hur högtalarna och för en gång skull se de människor som är omkring mig.
När jag suttit där en stund kommer en äldre man in med sin son. Mannen bär en dator under armen och en mobiltelefon med hörlurar i ena handen. Hans son som är omkring 8 år bär också han en mobil. Han spelar något och ser inte vart han går då mobilen snor allt fokus. Pappan frågar vad sonen vill dricka och sedan sätter de sig bredvid mig. Nu har sonen lagt ifrån sig sin mobil och dricker sin läsk med ett leende på läpparna. Han tittar på pappan och frågar
”Vad har du gjort idag pappa?”
Pappan har redan slagit upp sin dator och kopplat den till sin mobil. Hörlurarna har han i. Han märker inte sin son hör honom inte det är som att sonen inte existerar.
”Men pappa hallå”
Sonen tar tag i pappans arm och skakar honom. Nu tar mannen ut hörlurarna och säger irriterat
”Men vad är det, du stör jag måste jobba. Spela på din mobil eller nåt”
Sonen tittar ner i bordet och ser ledsen ut. Det blir tyst. Under den närmaste timmen vågar inte sonen prata med pappa mer. Han är helt inne i sitt jobb. Jag iakttar och känner hur en klump växer i bröstkorgen. Stackars barn vad är det som händer. Varför tar man med sin son på ett café om man bara ska jobba och ignorera honom?
Tänker på kvinnans kommentar i kassan tidigare skäms över mitt eget beteende. Skräms av den tid vi alla lever i. Den tid där vi missar det viktigaste omkring oss varandra. Det sociala helhjärtade där man inte ständigt har fokus någon annanstans. Vi behöver varandra inte enbart genom en skärm. Det fysiska mötet är det viktigaste. Inser vilket missbruk som breder ut sig och eskalerar. Inser hur gravt beroende jag själv är av mina sociala kanaler. Hur jag försökt bli bättre på att koppla bort men hamnar ständigt där igen.
Att hela tiden vara officiell dela med sig av sina dagar, tankar och bilder omkring sig. Det gör något med mig och jag tror att det även gör något med dig med alla oss. Det bygger en tomhet och meningslöshet. Att vara i andras liv hela tiden via en skärm. Alla stunder, möten vackra vyer och annat vi missar då mobilen kommer på plats nr ett. När blicken inte lyfts till det som är framför oss.
För att förstå graden i problemet tror jag det är viktigt att detoxa sig helt från sociala kanaler då och då. Sätta autosvar och under tiden radera samtliga appar.
Få känna hur abstinensen växer för att sedan se hur reningen och lugnet infinner sig. Skapa en förståelse för hur mycket tid vi lägger på mobilen. Jag kommer nu att gå in i en sociala medier detox i tio dagar. Detta innebär att alla kanaler kommer att vara nedstängda helt. Det går alltså inte att nå mig genom dem. Vill ni mig något så ring , sms eller maila.
Mail- info@gretasvarld.se
Under tio dagar ska jag ägna all min fritid åt det som är viktigt, familj, vänner,
naturen, det personliga mötena, måla, lyssna på musik, skriva och framför allt.
Koncentrera mig på att vara i NUET❤️
Vi ses om tio dagar.
Ta hand om er under tiden
